På BBS-tiden fanns det många Sysops som hade handles. Alltså smeknamn, även om det är det sista de skulle vilja kalla det. Detta beteende var särskilt vanligt när Sysopen var medlem i en demogrupp och inte ville skylta med sitt riktiga namn. När jag tittade i den legendariska Jargong-filen, såg jag följande diskussion om hur namn väljs i piratscenen. ”Warez d00dz” är en beskrivning av personer som var involverade i distributionen av piratkopior.
”(…)Warez d00dz will never have a handle like “Pink Daisy” because warez d00dz are insecure. Only someone who is very secure with a good dose of self-esteem can stand up to the cries of fag and girlie-man. More likely you will find warez d00dz with handles like: Doctor Death, Deranged Lunatic, Hellraiser, Mad Prince, Dreamdevil, The Unknown, Renegade Chemist, Terminator, and Twin Turbo. They like to sound badass when they can hide behind their terminals. More likely, if you were given a sample of 100 people, the person whose handle is Hellraiser is the last person you’d associate with the name. ”
En bättre text än denna har jag aldrig funnits på ämnet. Det var ofta något namn som lätt kunde associeras med seriemördare eller någon riktigt läskig typ. Jag var aldrig med i någon piratscen, men dock medlem i en demogrupp som hette Eternal.
Själv kallade jag mig Daemon efter dessa bakgrundsprocesser som gör saker i ett Unix-system. Jag tyckte jag var någon av en gårdstomte som såg till att allting bara fungerade. Faktum är att jag inte visste att en Daemon är en halvgud, vilket om jag hade vetat det, nog hade fått mig att välja något annat handle. Numera kallar jag mig Stripecat, vilket är precis rätt nivå av mesighet för mig.
Sen tror jag att Warez/Pirat-scenen var lite extrem i detta sammanhang. I demoscenen var de lite mindre machoklingande namnen faktiskt vanligare än dessa överdrivna som Jargonfilen talar om. Men när jag tänker tillbaka på det hela, roar det mig något otroligt att läsa dessa texter och minnas hur det var i början av 90-talet.