Min bas är större än din…

Några associationer på ordet BBS. Ganska bra faktiskt.

Det fanns en hel del stora baser med många telefonnummer och ständig aktivitet. Dessa var välkända och drog publik. Men om man bara hade en linje in, spelade man i b-laget. Inte för att detta behövde vara någonting dåligt. Det var ofta en tävlan mellan mindre baser att jämföra aktiviteten.

Maj 1995 tappade jag ju mycket av datat på hårddisken och fick börja om. Då hade det skrivits nära på 32000 texter i den. Så det var lite surt. Oktober 1995 hade den nya texträknaren krupit upp till 6000, vilket noterades av en sysop som i sin reklam för sin BBS kom med en syrlig kommentar eftersom han inte visste att vi nyligen börjat om. Mitt sura svar återges här, med hans kommentar citerad först:

[Johannes Genberg]
”Jag har märkt att i denna bbs har det skrivit nästan 6000 texter den tid basen har varit uppe. Men min bbs har varit uppe i snart 2 månader och vi har redan klarat 6200 texer. Inget Fido eller sånt tjafs. Så ring FreeNet och pröva på en ÄKTA mötes-bas (Fast lite filer har vi iaf =) ”

Tja, sen när angav antalet inlägg att basen är bra.
Klart att en bas där det skrivs 80 inlägg per år, och en med 6200 på 2 månader är en skillnad.

Någonting säger mig att du fått det lite om bakfoten min bäste Johannes 🙂
Jag har loggat in på BBS:er som säkerligen har det dubbla antalet inskrivna texter jämfört med denna BBS. Men jag =FÖRSÖKER= hålla lite klass på diskutionerna , faktiskt.

Nu har jag inte ringt din BBS, så jag vet inte om dina texter är bättre än mina. Och ärligt talat bryr jag mig inte. Men om du ska visa för folket att din BBS är bättre än denna får du nog imponera med andra siffror.

!No Offense!

mvh
Zalitis

Man kan nog ana att jag var mer irriterad över kommentaren än jag visade. Men så var det, man jämförde sig ständigt med andra och höll på. En typisk BBS hade en daglig aktivitet på 30-250 skrivna inlägg. The ERICADE Network låg på runt 50-60 inlägg och var därmed inte sådär extremt aktiv, men det var ändå rätt bra fart på den.

Kvantitet mot kvalitet. Frågan är om BBS-Sverige egentligen hade så mycket av någon av dessa varor.

26 år sedan…

Det är 2019 nu…
men 18 oktober 1993 satt jag framför samma Amiga 500 som idag och kollade på ungefär samma saker som jag gör här idag. (Bilden tagen i november 1993 dock)

Idag klockan 21:00 är det exakt 26 år sedan The ERICADE Network startade. Detta experiment började i liten skala, men växte stadigt. Nu har jag roat mig med att försöka återskapa det hela. Samma dator, samma bord och på skärmen utloggningsbilden från 1995. Den är nästan likadan som den såg ut i 1993. Allting på grå WB-bakgrund. Precis som det ju såg ut när man loggat ut från konsolen och maskinen väntade att man skulle logga in igen och se om någon ringt in medan man var borta.

Så skål för det förgångna och skål för framtiden…

Ett radioprogram om BBSer

Fritid Stockholms kontrollrum i Hjorthagen i nordöstra Stockholm 1994.

Någon gång 1993/94 fick jag tag i en broschyr där man gav ungdomar chansen att syssla med kul aktiviteter under fritiden. Den var utgiven av Fritid Stockholm och jag blev intresserad av närradiosändningarna som man kunde få göra. Så jag anmälde mig och detta ledde till att jag tre gånger fick komma upp till deras studio och sända program över Stockholm Närradio 95,3 MHz. Det sista programmet jag fick göra gick i luften den 12 maj 1994 och ämnet var BBSer.

Två sysops som fick vara med på ett hörn. Im-pose (Mattias) och Belgarath (Mikael).

Jag hade för avsikt att ta upp den knepiga situationen vi Sysops stod inför. Det handlade om hur massmedia hela tiden pratade om alla olagligheter som pågick på baserna. De talade om knarkrecept, barnporr, hackning av system, nynazism och förtal. Ingenting som någon av oss kände till att det överhuvudtaget fanns på någon BBS i vår närhet och ingenting vi själva skulle vilja ha något att göra med.

Dessutom hade vi ju en musiktävling! På baserna Mediastation 4000 och The ERICADE Network hade en tävling gått av stapeln där användarna fått komponera musik på sina datorer och göra tillgängligt för oss. Vi hade lovat dem att vinnaren skulle spelas upp i radio.

Sändningen gick enligt förväntan, men jag vill minnas att jag inte var nöjd med den. Tiden gick och bandet med programmet försvann. Jag var rätt säker på att det gått förlorat för evigt. Men sen kom jag ihåg att farsan hade spelat upp det på flaket på den lastbil som körde mig hem på min studentavslutning. Jag ringde honom i början av juli 2019 och frågade och han sa att han aldrig kastar gamla kassetter, så jag åkte hem till honom och vi letade bland banden. Och där, bland många andra band, fanns det! I princip hela sändningen minus några minuter vid början, sidbyte och slutet. Runt 57 av 60 minuter fanns kvar. Så jag tog det med hem och lade in det i min kassettbandspelare och digitaliserade det.

Reklam för sändningen i Brännkyrka gymnasiums skoltidning.

Så vad handlade programmet om? Förutom musiken fanns det följande punkter (I den ordning de sändes):

  • Kommentar från Mikael och Mattias om brott och BBS:er.

Jag frågade dem om de kände till några av dessa hemskheter som massmedia sa fanns på BBSer och det gjorde de givetvis inte.

  • Intervju med SIMP

SIMP (Spelprogramleverantörernas Intresseförening Mot Piratkopiering) var en sammanslutning av spelföretag mot just piratkopiering. Jag intervjuade en av dem som drev verksamheten. Vi pratade här om deras ”spion” Jan Svensson och hur baserna hemsökts av en person som utgett sig komma från SIMP. Denna intervju var en nedkortad version av den intervju som jag tidigare sänt på Radio Sydost.

  • Hälsning till morsan med gruppen Enigma och låten ”Return to innocence”

Självklart ska man hälsa morsan. Fattas bara annat.

  • Utlysning av tävling där en beskrivning av laser görs och vad det är efterfrågas.

Jag beskrev begreppet laser och bad lyssnarna ringa in och berätta vad det var. Vinnaren fick ett presentkort.

  • Tävling där en måttligt road Mikael Ståldal svarar rätt på tävlingsfrågan.

Mikael var själv Sysop på basen ”The Perceptible society”. Han svarade rätt men var knappast en särskilt entusiastisk vinnare.

  • Musiktävlingen med tre bidrag där ”Insane like a man” vann.

Så var det dags för tävlingen. Där hade användarna på baserna Mediastation 4000 och The ERICADE Network fått rösta på favoritlåten bland bidragen som andra användare lagt upp. Vinnare blev Mikael Cederberg med låten ”Insane like a man”.

Såhär lät det.

  • Hälsning till Joel Palmius med låt.

Joel var en användare på min BBS och även sysop på sin egen. Han och jag hade diametralt olika åsikter rent politiskt, vilket ledde till många intressanta debatter oss emellan. Här passade jag på att skicka en vänligt menad hälsning till honom med en punklåt som han kanske skulle uppskatta (I alla fall mer än jag).

  • Hälsning till farsan angående Jukeboxen och låten ”Johnny B. Goode”.

Farsan hade fått en Jukebox av sin fru och jag passade på att hälsa till honom.

  • Reportage från Cybermässan 1994.

Cybermässan 1994 var ett spektakel som försökte dra besökare genom att locka med Cyberpunk-tema. Detta var samtidigt som hela cyberpunkrörelsen börjat bli rejält ute. Jag minns att jag och Mattias gick ut och pratade med utställare och arrangörer. Under denna visit fick jag också testa en av de första virtual reality-hjälmarna och den var helt värdelös.

Lokalerna var rätt trista, och Mattias och Mikaels fokus verkar vara någon annanstans.

Som jag skrev, var jag inte nöjd med programmet. Såhär 25 år senare känns det inte som någon total katastrof. Det är något amatörmässigt och bjuder på en del oavsiktlig humor. Dock är det kul med ett tidsdokument över en svunnen era innan Internet och då vi alla var hobbyister med modem och en vana att titta in i skärmen på text som rullade förbi. Långt innan vi började titta på Facebook-flöden.

Modultävling nummer 3/95

Såhär såg man ut 1995. Studion är inte den vi sände från utan en provisorisk studio vi satte upp för att lära ut hur man gjorde radio på Unga Forskares lokaler på söder i Stockholm.

Under basens alla år i drift hann vi hålla inte mindre än tre modultävlingar. Den första 1994, den andra april 1995 och den tredje, den gick av stapeln sommaren 1995. Resultatet sändes i radion den 1995-08-27. Vad är då en modultävling? Jo, musik gjord på en Commodore Amiga med något program av typ Soundtracker, Noisetracker eller Protracker kallas för modulmusik. Det är en fil som innehåller alla instrumenten samt ett ”partitur” som spelar instrumentet som en sång. Det låter som en mycket karaktäristiskt synt! Amiga modulerna är klassiska och uppskattades av många.

Nu har jag, ur gömmorna, lyckats gräva fram hela sändningen och klippt ur själva tävlingen. Lyssnarna får ingen introduktion till det hela då de antogs ha läst tävlingsreglerna på BBS:en. Förra tävligen var avklarad utan att alla låtarna fick höras mer än 30 sekunder, vilket folk klagade på. Så denna gång fick varje låt gå till slut. Jag läser upp varje bidrags presentation.

Här är topplistan:

”Guld”
1. Spline alias Gabriel Zackari med Intergalactic

”Silver”
2. John Enström med Noisure

”Brons”
3. MeanAce alias Axel Hubinette med WestcoastJazz II
4. Deviltry alias Björn Petterson med Jaha.
5. Micke Evervall med SoftTech.
6. Svante Hedin med Anarchy Inspired.
7. John Andersson med Take it personal.

Lyssna här!

Vi som startade alltsammans…

Originalet till bilden är sedan länge borta, så detta är allt vi kan erbjuda.

Detta är Radio Unga Forskares sändarteam på en bild från 1995. Vi hade just startat närradiosändningarna och var samlade i Unga Forskare Stockholmsdistriktets lokaler på Söder.

The ERICADE Network BBS integrerades snabbt med radion och vi kom att hålla flera musiktävlingar i radions regi.

En närmare titt på bilden visar ledarskapet på The ERICADE Network BBS

En ”inzoomning” av bilden visar från vänster till höger: Erik Zalitis, Pamela Strandberg och Andreas Yannelos.

En unik bild då det är Sysop och två av våra Cosysops som ”tjänstgjort” på BBSen under åren som gått.

Och så användarna också….

Och de sista två personerna på bild som hörde till basen. Kristian Kjeldsen (till vänster) och Per Larsson (till höger). Kristian var medlem i gruppen Eternal och kallade sig ”Yacuza”. Per var en vanlig användare på basen och var även kvar under basens ”solnedgång”, åren 1998-2000.

Namnsdagskommandot – en studie i Arexx

De var namnsdagsbarn dagen då detta inlägg skrevs i alla fall.

1997 lade vi till ett namnsdagskommando till basen som kördes vid inloggning och berättade vem som hade namnsdag när någon loggade in. Det skrevs från början 1994 av Mattias Appelqvist. Kommandot läste från en textfil som innehöll alla namnen.

En fråga till er som programmerar: hur skulle ni skapa ett kommando som ska hämta ett namn ur en lista med namn baserad på dess position? Personligen skulle jag trycka in dem i en array och sedan ta reda på vilket namn i ordningen som ska plockas fram. Man får hitta en lösning för skottår, men annars är det bara att plocka fram post 218 ur arrayen dag nummer 217 (arrayer börjar normalt på 0!) förutsatt att namnen är lagrade i ordning efter vilken dag på året de har namnsdag. Inget problem här.

Men 1994 fungerade det lite annorlunda. Först och främst var minnet begränsat. The ERICADE Network hade en Amiga med 6 MB minne. Detta minne skulle räcka för att köra basen och operativsystemet med hundratals användare. Så att läsa in alla namnen i minnet vara lite mer tveksamt. Det andra skälet är att Arexx arrayhantering var ganska primitiv.

Så hur löser man detta? Jo, kommandot måste läsa från disken. Detta är i sig ett problem, för diskar är slöa jämfört med minnet. Om man antar att man lägger alla namnsdagar i ordning efter dag, skulle arexx-programmet behöva stega ner 219 rader för att hitta namnet bundet till dag 219. Detta är inte effektivt och kommer att göra kommandot slött och resurskrävande.

När jag startade upp BBSen 2018, insåg efter några månaders drift att namnsdagskommandot ofta visade fel namn. Det visade sig bero på att det hade en del intressanta buggar och dessutom använde 1993 års namnlängd. Denna slutade gälla på 2000-talet. Så jag hämtade den senaste namnlängden från Wikipedia och gjorde den till en textfil. Men vi har fortfarande inte svarat på frågan hur kommandot hittade dagens namn.

Detta var inte helt uppenbart för mig när jag tittade på koden eller på textfilen den läste. I början av namnfilen såg det ut såhär:

0062 0451 0817 1216 1614 2026 2410 2817 3233 3619 4026 4425
*
SVEA SVERKER

filen fortsatte sedan med alla namnen.

Vad var alla dessa märkliga siffror? En titt i koden visade att den verkade koppla siffrorna till månaden.

dag = right(date(’s’),2)
man = substr(date(’s’),5,2)
sendstring lf lf
if ~exists(fil) then call fel(’Hittar inte ’fil)
if ~open(’t’,fil,’r’) then call fel(’Kunde inte läsa från ’fil)
mpos = readln(’t’)
mpos = word(mpos,man)
call seek(’t’,mpos,’b’)

Koden ovan tar fram månadens nummer i ordningen. Juni är t.ex. månad nummer 6 och januari är 1. Sen läser den in den första raden och plockar ur den siffergruppen som motsvarar månaden. För juni tar den alltså den sjätte siffergruppen. Men varför då? Jo, denna siffergrupp talar om hur många bytes in i textfilen som månadens namn börjar. Det är ett intressant sätt att göra det på!

Men det ger ju inte hela lösningen. Efter att den hittat första namnet för den aktuella månaden, stegar den fram till korrekt dag. Om det är den 10 juni, stegar den tio rader ner och hämtar namnet.

Detta kommando har krånglat rätt mycket redan innan jag skrev om det för den nya namnlängden. Vissa dagar kraschade skriptet för den inte riktigt hittade rätt. Och att räkna ut hur många bytes in i filen man gå för att hitta månadsstarten visade sig vara en utmaning. Dessutom var man tvungen att tänka på hur Amigan kodar radbrytningar när man gjorde jobbet. Jag skrev nämligen filen på en PC.

Så jag hittade en lösning till sist och fick allting att fungera.

Cosysops

Pamela Strandberg, vår tredje cosysop framför vår första BBS-dator, en Amiga 500.

Sysop är ju som bekant en förkortning av System Operator, det vill säga den som sköter och äger systemet. Cosysopen är alltså en person som fungerar som vice Sysop. Vilket är den person som hjälper Sysop med saker som att godkänna nya användare, skriva brev till de som gjort olämpligheter, ge mer status till dem som förtjänar det och göra reklam för basen på andra ställen.

Det kräver ett mått av lojalitet, då personen oftast har nästan lika mycket makt över systemet som sysop. En arg cosysop kan förstöra systemet eller ge basen dåligt rykte. Basens första cosysop heter Peter Lönnebring och fick rollen som tack för sitt jobb med att hjälpa mig testa systemet innan det blev officiellt. Han var med fram tills vi båda gick ur gymnasiumet. Han var nämligen klasskamrat med på Teknisk linje.

Nästa cosysop blev Mattias Nord som jag lärt känna 1993, när jag hjälpte honom sätta upp hans egen BBS där jag också blev Cosysop för honom. Så vi bytte roller med varandra, han var cosysop på min BBS och jag på hans.

Våren 1994 blev jag ihop med Pamela Strandberg som blev basens tredje cosysop, samtidigt som Mattias var kvar i sin roll. Hon tillträdde sommaren 1994 och hjälpte till att höja kvalitén på texterna.

1996 gjorde jag och Pamela slut och RadioUFS ljudtekniker Andreas Yannelos blev tillförordnad cosysop när jag var borta från tangenterna. Främst under den Tysklandsresa jag gjorde efter att Pamela och jag gjort slut. Han hade inte någon avsikt att fortsätta och då blev det en ganska kort tjänstgöring.

Sommaren 1996 blev så Johan Hanson cosysop. Han kom från demogruppen Eternal som hade oss som sitt HQ. Jag värvade honom eftersom han mer eller mindre tog sig ann jobbet ändå. Han fick behörighet och titel och fortsatte med sin roll förtjänstfullt fram tills basens nedläggning mars 2000.

Det är svårt att tänka sig att köra en BBS utan cosysop. I alla fall under den tiden då det var hög aktivitet. Det hjälpte en hel del och gjorde att man verkligen kunde säga ”Vi” om hela projektet. Idag finns ingen cosysop, men det är verkligen inte många som loggar in ändå, så det är inte mycket jobb med det hela.

Ingen lycka med återställningen

Tillbaka från IBAS. Allt data återställt, men till vilken nytta?

Disken som jag lämnat in till IBAS för återställning kom tillbaka idag och med den tändes hoppet om några backuper. Men så icke. Det visade sig att jag några dagar innan jag återöppnade BBS:en 1998, faktiskt raderat innehållet och förstört alla backuper. Så det är så långt vi kommer. Men det finns en hel del godbitar på den andra hårddiskens sektorer. Så vi har många bra historier att berätta kvar. Var så säker.

Att få tillbaka datat

Min första Amiga-hårddisk till vänster och min sista Amiga-hårddisk till höger.

På tiden det begav sig var det få som tog backup. Jag gjorde det definitivt inte. Så det är ett mirakel att någonting finns kvar av basen. Av de c:a 52000 texter som som någonsin skrivits, finns kanske 10000 kvar idag. Det beror på hårddiskkrascher, oavsiktliga raderingar och skadlig kod. Lägg till det att Nikom från början bara kunde hålla 8192 texter och man var då alltså tvungen att radera gamla texter hela tiden för att komma vidare.

Så när jag 2018 började fundera på hur jag skulle återskapa basen, hamnade jag snabbt inför ett dilemma. Många hårddiskar hade slutat fungera. Den sista bashårddisken fungerade bra och jag lyckades återställa alla filerna genom lite jobb. Hårddisken till Amiga 500an gick sönder redan 2017 när jag utvärderade om jag kunde återställa den. Då hade jag som tur var redan kopierat alla filerna från den redan 2011. Filerna är en sak, men sektorerna är en annan. Om man dumpar disken sektor för sektor kan man återställa gammalt data som redan raderats. Denna option fanns bara för en av diskarna och den lyckades jag gör en komplett dump av mars 2019. Men den första disken som kört basen 1993-1994 hade gått sönder 1994 och kastats, vilket jag nu ångrar. Backuphårddisken från 1996 var också trasig och är ju skickad till IBAS för återställning.

Den stora utmaningen var basen som var igång mellan 1995-1998. Denna hade jag av misstag raderat, men den full dumpen av disken gjorde det möjligt att läsa datat direkt från sektorerna. Det är så jag lyckats återskapa en hel del av texterna och informationen, även om detta varit ett komplicerat jobb med mycket gissande och jämförande av data. En allierad i kampen om datat har varit filstämplarna på hårddiskarna. Dessa har kunnat göra det möjligt att berätta historien om basen med en stor noggrannhet. Utan textfilerna och deras fildatum hade historieskrivningen blivit mycket kortfattad.

Det är lite av ett detektivarbete att få fram allting och göra listor och statistik. Mycket har varit möjligt tack vare de användarlistor som genererades dagligen och kunde användas för att återskapa användarlistor och räkna ut hur mycket som skrivits och hur många texter det kan tänkas ha funnits.

Arbetet pågår och jag kommer hitta mycket ännu. Dock är det svårt att veta hur mycket som är möjligt att hitta. Tillsist tar materialet slut och då är troligen historieskrivningen så färdig den kan bli.

Om du var en av våra användare eller användare på en annan BBS, vill vi gärna höra dina historier och anekdoter. Hör av dig.

Att hantera irriterande användare

Axel var en aktiv användare hos oss som hade en egen BBS i Jönköping. Han berättar här, i en text från min BBS, om hur han hanterade en av dessa användare som inte kan bete sig rätt. Ett litet bevis på att troll inte är en ny företeelse:

”Det ringde en NÖRD till Axel BBS i förrgår. I loggfilen visade det sig att han hade dragit nytta av att man får 100 kb när man blir ny användare (utan att valideras) och gjort nya gubbar hela tiden med namn som BELGARION, INGA, JO, mm mm. Han uppgav aldrig tel nr eller ngt, men på min Telia Anita stod ju numret så jag ringde nummerupplysningen och tog reda på Namn, Adress, mm mm. Sedan skrev jag det stort så alla ser det när man loggar in. Nästa natt, när han åter igen ringde, denna gång som TUM, såg man i loggfilen: 02:47:49 TOM #103 loggar in 02:47:54 TOM #103 lägger på luren Han sket ner sig när han såg texten helt enkelt!! Åhh fy fan vad jag skrattade!!! HIHIHIHI!! HÄMND LJUVA HÄMND!!!! HAHAHAHAHAHAHAAAA!!!!”

Ja, många av trollen på den tiden var inte särskilt kompetenta utan helt enkelt antog att ingen någonsin skulle komma på dem. Men så var ju inte fallet.